Ses snart.

Idag lämnar jag Stockholm. Har tagit en timmes promenad på söder som ett slags avsked, bara oss två emellan. Det var fint.
Idag säger jag också hejdå till Tom och Dylan. Men vi ses igen.
De senaste 24 timmarna har jag undvikit så många avsked som möjligt. Vill hellre komma ihåg er som ni är. Som vi är. När det var som vanligt, när det var som bäst. Sista ögonblicket spelar inte mer roll än alla  andra ögonblick.