Klister

Någon har sagt att Stockholm har en klistereffekt. När man är här så vill man bara va kvar o skräms av tanken att åka bort men när man väl är borta så märker man att man inte alls är så fäst vid staden som man tror. Man lyfter blicken, lämnar ängslan, känner lugn. Optimism. 

Det beror kanske mindre på Stockholm och mer på var man kommer ifrån men jag känner igen känslan. Den liknar dessutom mitt förhållande till social media. När jag har tillgång till det så känns det fullkomligt nödvändigt och skrämmande att leva utan men så fort jag loggat ut och raderat appen från mobilen (vilket jag gör veckovis unegfär nuförtiden) så phewar jag högt och lyfter blicken, känner lugn.